I huset
Sommarutställningar 2023
Läkande stunder
Under sommaren 2023 ställer Pierre Åhrén ut sin konst under namnet “Läkande stunder”.
Pierre är född i Stockholm med sydsamiska rötter och delvis uppväxt i Jämtland. Inspirationen till målningarna kommer från urfolkskulturer och traditionell folkkonst i hela världen och förstås från naturen själv. Musik, dans och rytmer från jordens alla hörn väcker känslor och tankar under målandet.
I mina bilder framträder händelser och upplevelser från mitt liv, berättar Pierre. Färgerna är kraftfulla och jag skapar intuitivt och impulsivt. Jag målar mitt liv, mina tankar och min historia. Det är min samiska kollektiva sorg som kommer fram i bilderna och att måla blir ett sätt att läka, det är helande. Utställningen får därför heta ”Läkande stunder”.
Slöjd i Bingsjörummet
I arkivet på Folkmusikens hus finns flera inspelningar av spelmannen Jöns Jonas från Boda. ”Klabblåten” och ”Kärvsåsköllor” är bara två exempel av dessa låtar som idag spelas över hela landet. Ättlingen Lars Hansson, född i Furudal och boende i Rättvik, har slöjden som sitt konstuttryck. Med klara färger, utan att förlora känslan av träets naturliga utseende, skapar Lars bruksföremål och dekorationsföremål med anknytning till natur och trädgård. Slöjd som lockar ögat med färgprakt och lycka. I samband med utställningen kan man lyssna på inspelningar av Jöns Lars, inspelade 1968 av Märta Ramsten.
Utställningarna är öppna mellan 7 juni till 26 augusti.
Instrumentkammaren
I Instrumentkammaren kan du uppleva och lära dig mer om kända folkmusikinstrument och göra nya bekantskaper – folkmusik är mycket mer än fioler och dragspel – eller vad sägs om hackbrädet från Lima, hummeln från Säter eller sotharpan från Öje.
Bland klenoderna finns också Dalarnas äldsta musikinstrument, ett fullt spelbart kohorn funnet 1937 i en torvmosse. För mer än tusen år sedan spelades det förmodligen av en herde utanför Västerby i Hedemora.
Fioler som spelats av spelmanslegendarer som Lejsme Per Larsson och Pekkos Per Olsson visas också. 1908 vann hornblåserskan Ris Kerstin Persson de av Anders Zorn anordnade spelmanstävlingarna i Mora. Vinnarhornet kan beskådas och avlyssnas i utställningen.
Den konstnärliga gestaltningen har gjorts av scenografen Bo Jonzon och grafikern Jordi Arkö.
Faktarummet
I Faktarummet kan du fördjupa dig i folkmusiklitteratur, tidskrifter, låt- och vishäften. Här finns också FIOL, Folkmusikens hus databas över folkmusik från Dalarna. Textdatabasen omfattar idag drygt 15000 låtar, visor och intervjuer. Materialet kommer från Dalarnas museum, Svenskt visarkiv, Nordic Heritage museum i Seattle samt en rad privata samlingar och arkiv.
Arbetet med att digitalisera och tillgängliggöra dessa inspelningar och uppteckningar har pågått under Folkmusikens hus hela uppbyggnad. I dag är ca en tredjedel digitaliserat och tillgängligt i databasen. I Faktarummet finns fyra arbetsstationer där arkivmaterialet direkt kan sökas och presenteras i datorn.
FIOL är en skattkista för dig som vill lära dig mer om folkmusiken i Dalarna, utöka din repertoar som spelman eller vissångare eller bara låta dig fascineras av en rik och mångskiftande musiktradition.
FAKTARUMMET ÄR ÖPPET JUNI-AUGUSTI.
KONTAKTA OSS GÄRNA FÖR BESÖK PÅ ANNAN TID.
Reception & butik
I vår butik har vi CD-skivor med ett brett utbud av folkmusik från hela Sverige. I sortimentet hittar du historiska inspelningar, folkrock, världsmusik, solospel, visor och dansmusik. Vi har även folkmusiklitteratur, nothäften och böcker med folkmusik och småinstrument som spilåpipor, mungigor och vallhorn.
RECEPTIONEN/BUTIKEN ÄR ÖPPEN JUNI-AUGUSTI OCH I SAMBAND MED KONSERTER OCH ANDRA EVENEMANG.
Medieverkstaden
Under EU-projekttiden 2001-2003 byggde Folkmusikens hus upp tekniska resurser och kompetens för att digitalisera och arkivera ljudinspelningar. Uppbyggnaden kunde ske genom 900 000 kr i stöd från EU, Framtidens kultur och Kulturrådet. 2006-2008 drevs projektet som Accessprojekt med stöd från Kulturrådet. Verksamheten drivs vidare under 2009 genom stöd från musikern och kompositören Benny Andersson.
Utrustningen hör till den modernaste i Sverige och har bl. a använts till att digitalisera inspelningar från Dalarnas museum, Svenskt visarkiv, Nordic heritage museum i Seattle, Hälsinglands spelmansförbund och privata samlingar och arkiv.
Rullband och andra s.k. elektromagnetiska ljudmedia hör till de mest sårbara arkivmaterial som finns på arkiv och museer. De hör också till de intressantaste då de bär direkt, mänsklig vittnesbörd om levnadsvillkor, berättande, sång och musik från slutet av 1800-talet fram till våra dagar. Att digitalisera dessa inspelningar är första steget för att rädda dem för framtiden. Arbetet hastar och omfattningen på materialet är mycket stor.
